Inlägg publicerade under kategorin Allmänt
Janne Schaffer, född 1945 i Stockholm, firade i fjol 40 år som yrkesmusiker. Avstampet ut i yrkesmusikerlivet kom 1970 då han medverkade på Björn Skifs solodebut "Both sides now", och under åren har Janne spelat med namn som ABBA, Ted Gärdestad, Cornelis Vreesvijk och så klart Electric Banana Band.
Nu kommer han till Falun för att, tillsammans med gästen Pierre Swärd och kompbandet Wonderjack, dra igång vårsäsongen på Club Dino i Falun.
- Det här blir lite av en jubileumssäsong. Det är 15:e året som jag och Björn Kronvall arrangerar sån här klubb i Falun, säger Cas Yngström.
Under åren har namnen varit lite olika; Blå tisdag, Classic Rock, Those where he days och nu Club Dino. Till jubileumssäsongen har Clas och Björn satsat på att få extra kända namn till klubben.
- Det är lite min hyllning till faluborna. Den här klubben har ju alltid varit lite lekstuga för oss musikdiggare, det är liksom inte en klubb som försöker konkurrera med Melodifestivalen. Men folk i allmänhet vill gärna ha namn de känner igen, istället för att chansa på nåt okänt som jag tycker är fränt. Och det är ju lite festligt att ha kända namn på klubben, så det har vi verkligen försökt få den här säsongen.
Idén om att släppa en ny låt gratis varje fredag är hans egen.
- Från början var tanken att släppa en ny låt varje helg under ett helt år, alltså 52 stycken, men det hade nog varit ohållbart. Jag gillar att titta på nya sätt att lansera musik, och det här känns jävligt fräsht.
Låtarna som Viktorious släpper ligger för gratis nedladdning en vecka på hemsidan, sen kommer nästa, och så pågår det i sju veckor. Efter det släpps en EP med de fyra bästa låtarna.
- Och i sommar börjar det om med sju låtar till, och sen sju till längre fram. I slutändan släpper jag ett album med de tolv bästa låtarna. Det är kul att släppa en best of-skiva som första album, säger Viktor och skrattar.
Hur ska du själv fira första släppet med Viktorious?
- Ut och äta med kompisar. Bränna en massa pengar.
Viktor bor i Stockholm sedan sju år. Han trivs i huvudstaden och och benämner den som sitt "nya hem". Att fortsätta efter Sugarplum Fairy som soloartist tycker han är bara roligt.
- Man får stå för allt själv, allt skit. Men det är bara kul. Sen är jag ju inte helt ensam, jag har ju band med mig.
Hittills är inga spelningar släppta för Viktorious, men planen är att det blir en sverigeturné i vår, och även den ska bli nåt utöver det vanliga.
- Det ska inte bli bara en spelning, utan ett helt koncept, en helkväll som kommer gå under namnet "Club Viktorious". Jag tror vi kommer att släppa speldatum om ett par veckor.
Det är inte kul med förinspelade bakgrunder. Gitarren som Henrik spelar på räknas inte, för den hörs inte de få takter han spelar.
Norrlands Elvis, som slog igenom i "Sikta mot stjärnorna" 1995, ser till och med ganska obekväm ut på scenen till att börja med. Showen är ett helhetskoncept där publiken först får smörja kråset och sen ta del av underhållningen, och det är en stel start, i alla fall på fredagen när jag var där.
Men. Det tar sig. Jerry Lee Carlsson, som är med som kompmusiker och även som Jerry Lee Lewis-imitatör, är den som känns mest spontan och hjälper till att mjuka upp stämningen. Dessutom är hans vilda pianospel något som går hem bland publiken.
Och när de två väl börjar vara på scenen samtidigt, och Jerry backar upp bakgrundsmusiken med levande piano kommer det igång bättre.
Frågan är; varför är de inte båda på scenen hela tiden?
Vi får så klart många hits, vilket är uppskattat, men vi får också korta historielektioner och anekdoter om Elvis liv, något som tillför och gör showen till mer än bara Elvis-covers rak upp och ner.
Och, det går kanske att se den förinspelade bakgrunden som nått positivt. Det blir aldrig för hög ljudnivå, om man är känslig för det, men personligen skulle jag nog ha gillat en Elvis-show med betydligt mer rock´n´roll i, både gällande ljudet och kompet.
Så klart ska en recension nämna själva röstlikheten med originalet en sån här kväll, och visst, Henrik sjunger bra, han låter betydligt mer lik Elvis än många andra imitatörer, och även Jerry Lee är bra.
Mina bordskamrater, några glada kvinnor i lite högre ålder än jag, var helnöjda med både show och mat. Några kvinnor vid bordet bredvid står till och med upp och dansar i extranumret Johnny B Good.
Med andra ord; det funkade för publiken som var på plats, men som show känner jag att det kan få vara lite mer spännande än så här.
Protesterna i Egyptens huvudstad Kairo var i går de största under den tre veckor långa kampen.
Målet är självklart: president Hosni Mubarak måste omedelbart avgå.
Läget på Tahirtorget i Kario är mindre våldsamt än tidigare och det har fått fler att våga sig dit. Men journalister portas. 140 attacker har yrkeskåren utsatts för. De har överfallits. Misshandlats. Trots de intensiva protesterna mot diktatur och förtryck, har länder som Frankrike och USA tigit.
Frankrikes premiärminister François Fillon och hans familj lånade till och med Mubaraks privatflygplan under julhelgen. Mubarak betalade också för kalaset. Frankrikes utrikesminister Michele Alliot-Maire flög tidigare gratis med privatplan som ägdes av en affärsbekant till Tunisiens f.d president Ben Ali. Och USA finansierar Egyptens militär med 1,3 miljarder dollar om året.
Bilden är tydlig: Relationer nästlar sig in i varandra. Sluter samhällen, sluter stater, kväver folket. Intressen som styr, länder som blir till spelbrickor, folket till schackpjäser. Utnyttjas för att USA och Frankrike ska kunna göra sina drag.
Men kanske kan en upprorisk kedja av protester bidra till att ett frö till demokrati sås, gror, slår ut och blomstrar.
”Folket har väntat på det här i 30 år, då är det inga problem att stanna här på torget i ytterligare 30 dagar. Att nå framgång beror på hur länge vi stannar”, säger demonstranten Sayed Hagaz till nyhetsbyrån AP.
Tahirtorget. Befrielsetorget. Människor som skapar avtryck.
Men allt går lite på tomgång tills en joker dyker upp. Ur publiken kliver en trygg dalmas, lystrande till namnet Kent (Johan Holmberg) fram. Han överräcker ett hemligt brev från sin far, ställt till Anita. När detta så småningom öppnas förändras syskonens liv, eftersom nykomligen visar sig vara Anitas förste son Kent som lämnades bort strax efter födseln och som ingen vetat något om, allra minst han själv.
För den som sett Maria Bloms filmer finns åtskilliga ingredienser som återkommer, till exempel nyfikenheten/irritationen mellan dem som lämnat landsbygden för ett mera innehållsrikt liv i den stora staden här representerad av den eleganta Klara och de som blivit kvar.
I Under hallonbusken är det den känslomässigt hämmade sonen Pontus samt den hysteriskt babblande dottern Hedda, som vigt sitt liv åt att sköta modern Anita. Det senare har krävt sin tribut, vilket syskonet blir varse när testamentet öppnas och en minst sagt obehaglig överraskning väntar Pontus och Klara.
Maria Blom vill mycket med både text och regi. Hon blandar respektlöst olika genrer. Hon rider på Norénvågen, den obligatoriska nattliga familjeuppgörelsen iscensätts vid Anitas dödsbädd. I nästa ögonblick är Maria Blom en allvarsam moralist – hur tar vi hand om våra gamla i en cynisk tid då kommunernas nedskärningar lett till att personal ersätts med larm och övervaktningskameror? Då och då tar komiken över – även om skratten för det mesta fastnar i halsen.
Skådespelarna gör allt de kan av sina roller, inte minst är Eva Millberg övertygande och rörande som den döende Anita. Pontus (Andreas Rothlin Svensson) är en osäker och tilltufsad man som helst hade befunnit sig någon annanstans. Möjligen skulle Tanja Lorentzons Hedda ha behövt tas i hampan emellanåt, hennes ibland utflipprade utspel hade vunnit på att tuktas.
Det starkaste mötet sker mellan den tidigt bortlämnade och glömde sonen Kent och den sorgsna, döende modern. I något som närmast liknar en pietàscen förenas Anita med sin förstfödde. Han kryper in i sin mors famn och hon välkomnar honom till livet som vore han nyfödd, medan de övriga syskonen med blandade känslor ser på.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
||||
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
|||
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
|||
21 |
22 |
23 | 24 |
25 |
26 |
27 |
|||
28 |
|||||||||
|